Närsynthet – Myopi
Med ett närsynt öga fungerar synen bra på nära håll, men sämre på långt avstånd. I de fall är ögongloben hos närsynta för avlång och de samlande ljusstrålarna från föremål långt borta bryts då för tidigt inne i ögat. Det resulterar i att bilden hamnar bakom näthinnan istället för på och den blir därför suddig. Varför en person blir närsynt vet man inte med säkerhet. Det kan beror på ärftlighet eller att ögat ansträngts för mycket på nära håll.

Myopi (närsynthet) börjar vanligen utvecklas i 10 års ålder och fortsätter att tillta upp till 20-25 års ålder. Typiskt tecken på närsynthet är att kisa med ögonen för att på en skarpare bild. Myopi mäts i minus (-) dioptrier. Upp till -6 dioptrier går som lätt närsynthet (myopi) och närsynthet (myopi) -7 dioptrier och uppåt går som kraftig närsynthet (gravmyopi). Med hjälp av glasögon eller kontaktlinser korrigeras hornhinnans allt för stora brytkraft och bilden kan avbildas skarpt på näthinnan.

Översynthet – Hyperopi
Med ett översynt öga ser man bra på långt håll, sämre på nära håll. De samlade ljusstrålarna från ett föremål på nära håll träffar bakom näthinnan i stället för på näthinnan. I de flesta fall är ögongloben hos översynta för kort. Alltså blir objekt på långa avstånd skarpa och objekt på korta avstånd oskarpa.

Översynthet föds man med, men i de flesta fall försvinner det när ögat växer. Hyperopi kan, i motsats till myopi, fram till en viss ålder regleras av ögat självt (ögats ackommodationsförmåga). Ögats lins formar sig och därmed ökar ögats brytkraft. Den översynte måste för seende på långt håll och nära håll ackommodera mera än andra. På grund av denna förhöjda ansträngning behöver ofta översynta skaffa läshjälpmedel tidigare än normalseende. Synfel av slaget översynthet, hyperopi, mäts i plus (+) dioptrier.

Brytningsfel – Astigmatism
Har du ett förvrängt perspektiv? Astigmatism är ett brytningsfel som ofta hör ihop med närsynthet eller översynthet. Det är till viss del ärftligt och ungefär en av sex svenskar har det. Astigmatism beror på en ojämn krökning i hornhinnan, som gör att ljuset bryts i olika riktningar och träffar näthinnan på olika ställen. Resultatet blir att raka linjer ser ut att vara böjda och att vissa sidor av ett föremål kan vara suddiga.

Astigmatism tenderar ofta att öka med åren och korrigeras med cylinderglas eller toriska linser. Vid astigmatism bryts ljuset i olika riktningar. Glaset slipas då för att kompensera hornhinnans ojämnheter, så att strålarna bryts i en och samma riktning.

Ålderssynthet – Presbyopi
Har du fått svårare att läsa på nära håll? Ålderssynthet (presbyopi) är lika naturligt som att vi blir äldre. Orsaken är att ögats lins med åren förlorar sin elasticitet och får svårare att ändra form. Resultatet blir att du får svårt att se på nära håll, medan synen på långt håll inte förändras.

Ålderssynthet börjar som regel märkas i 45-årsåldern. Den tilltar sedan med stigande ålder, men kan stabilisera sig i 65-årsåldern. Ålderssynthet kan korrigeras med enkelslipadeglas, läsglasögon eller flerstyrkeglas progressiva eller bifokalglasögon. Vid presbyopi orkar linsen inte längre bryta strålarna tillräckligt mycket för ett skarpt seende på nära håll. Fokus hamnar bakom näthinnan istället för på den, vilket kan avhjälpas med konvexa glas eller linser.